Vi bär alla på sorg och vi har eller kommer uppleva sorg. Sorg är en del av livet. Men även om det är så, så är det ingenting som är lätt med sorg. Och när du väl har upplevt stark sorg blir det en följeslagare i livet, som finns med en hela tiden. Ibland som en knappt märkbar vindpust som smeker din nacke. Andra stunder är sorgen som en tsunami som krossar och sväljer allt i dess väg.
Örterna har visat mig en värld av samhörighet, en värld av ändlös kunskap och där förmågan till läkning finns. Den här världen ger mig en stark känsla av trygghet. Vad som än händer i livet finns naturen här. Örterna skänker kraft och hjälper mig igenom livets svårigheter.
Jag tycker om den här beskrivningen av sorg:
Grief is defined as: “an instance or cause of intense sorrow”. It is a universal experience that transcends cultural and geographical boundaries. Grief is an emotional response to loss, be it the passing of a loved one, the end of a relationship, or the departure of a cherished phase of life (från Ecoversity.org).
I den här bilden sammanställer jag mina viktigaste örter vid sorg
Vid sorg i stunden tänker jag på något lugnande och rogivande, som till exempel Lavendel och Kamomill. Fantastiska Rosemary Gladstar skriver om dessa två örter i boken "Lavender, Chamomile, and Rose: Aromatic Herbs for Grief Support".
Om sorgen pågår ett tag och börjar tynga mig så kanske jag vänder mig till Johannesörten (S:t Johns Wort på engelska) och Citronmeliss. Om tungsinnet står bakom dörren så försöker jag undvika allt för dämpande örter. Jag vill inte dämpa min organism ytterligare. På ett energimässigt plan är därför Johannesörten och Citronmelissen att föredra.
Jag har också negativ erfarenhet av alltför stimulerande örter, som till exempel adaptogena kraftfulla örter som Rosenrot. På ett energimässigt plan blev effekten alldeles för kraftfull för mig. Jag längtade efter styrka, men det var inte den typ av styrka jag behövde. Så fundera på om du ska vänta med adaptogena örter till du är i en annan fas.
I tider av sorg vill jag ofta ägna mig åt ceremoni. Vårda stunden eller minnet av mina anhöriga. Rosmarin och En är fina örter, som jag använder som en rökelse. Tänd försiktigt en kvist enbär och låt röken och dofterna förena sig med sorgen.
Min favorit nummer ett är Hjärtstilla (Motherwort på engelska). För mig sitter sorgen i hjärtat. Det kanske den alltid gör? Jag har inte frågat så mycket, men det kanske är så för alla? Hjärtstillan får mitt värkande hjärta att stå ut och Hjärtstillan gör något mer som jag inte riktigt kan sätta fingret på än. Är det lejonets kraft den skänker mig för en stund?
Ros och Hagtorn (Hawthorn på engelska) är örter som också är starkt förknippade med hjärtat och som ofta omnämns vid sorg och saknad. Så här skriver Phyllis Light i "The Herbal Apothecary":
"Rose is associated with love and compassion. It encourages the expression of buried emotions, allowing tears to fall like dewdrops that nurture the soil of healing. Rose, in its essence, invites the grieving soul to find beauty amidst the pain".
Dessa hjärtöppnande örter är viktiga verktyg att hantera sorg och hjälper oss på ett energimässigt plan att hantera obearbetad sorg och sorg som är inkapslad. Men var försiktigt med vad som väller ut när du öppnar dörren till ditt hjärta. Själv är jag inte riktigt redo för en tsunami. Jag kan bara hantera små vindpustar i taget.